LipioIntyg

Guide · Arbete och sjukdom

Läkarintyg från dag 8: när behöver arbetsgivaren ett intyg?

Är du sjuk mer än sju kalenderdagar behöver du normalt ett läkarintyg till din arbetsgivare för att få sjuklön från och med dag 8. Dagarna räknas från den dag du sjukanmälde dig, helger inräknade, och intyget behöver inte innehålla någon diagnos.

Uppdaterad 25 september 2026 · Lipio Intyg, IVO-registrerad vårdgivare

Granskad av Liban Yusuf, specialistläkare,

Vad säger sjuklönelagen?

Regeln finns i 8 § lagen (1991:1047) om sjuklön. Där står att arbetsgivaren är skyldig att betala sjuklön från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om du styrker att din arbetsförmåga är nedsatt genom ett intyg av läkare eller tandläkare. Eftersom dagen du sjukanmäler dig räknas som dag 1 blir det i praktiken dag 8.

Under de första sju dagarna räcker det normalt att du sjukanmäler dig till arbetsgivaren och sedan lämnar en skriftlig försäkran om att du har varit sjuk och i vilken omfattning din arbetsförmåga har varit nedsatt. Enligt 9 § behöver försäkran inte heller innehålla några närmare uppgifter om sjukdomen.

Så räknar du dagarna

Det är kalenderdagar som gäller, inte arbetsdagar. Lördagar, söndagar och helgdagar räknas alltså med, även om du inte skulle ha arbetat då. Ett exempel:

  • Du sjukanmäler dig en måndag. Den måndagen är dag 1.
  • Söndagen samma vecka är dag 7. Fram till och med den dagen räcker din egen försäkran.
  • Måndagen veckan därpå är dag 8. Från och med den dagen behöver arbetsgivaren ett läkarintyg för att vara skyldig att betala sjuklön.

Vad ska läkarintyget innehålla?

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har tillsammans med de större arbetsgivarorganisationerna tagit fram ett läkarintyg för sjuklöneperioden, kallat AG 1-14. Enligt SKR ska intyget styrka din rätt till sjuklön och din rätt att vara frånvarande. Det kan också ge arbetsgivaren vägledning om arbetsuppgifterna går att anpassa. Ett intyg om arbetsförmåga under sjuklöneperioden visar därför bland annat:

  • På vilket sätt din arbetsförmåga är nedsatt.
  • Vilka arbetsuppgifter du inte bör utföra.
  • Hur stor nedsättningen är och vilken period intyget gäller.

Diagnos behövs inte

Intyget till arbetsgivaren behöver inte innehålla någon diagnos. Det står uttryckligen i 8 § sjuklönelagen. Det som ska framgå är att och hur arbetsförmågan är nedsatt.

Enligt SKR har en läkare skyldighet att utfärda intyget bara om besvären bedöms påverka förmågan att arbeta, eller om det finns medicinska hinder för att arbeta. Läkaren gör alltid en individuell bedömning av om, hur länge och i vilken grad arbetsförmågan är nedsatt.

Undantag: förstadagsintyg och kollektivavtal

Arbetsgivaren kan, om det finns särskilda skäl, begära att du visar läkarintyg från en tidigare dag i sjukperioden, eller från första dagen i varje kommande sjukperiod. Begäran ska vara skriftlig och en begäran om kommande sjukperioder får gälla högst ett år (10 a §). Det kallas ofta förstadagsintyg. Försäkringskassan kan också besluta om ett sådant krav.

Sjuklönelagen tillåter dessutom att kollektivavtal avviker från regeln om läkarintyg från dag 8. Har din arbetsplats kollektivavtal kan det därför finnas andra rutiner. Fråga din arbetsgivare eller ditt fackförbund om du är osäker på vad som gäller för dig.

Efter dag 14 gäller andra regler

Sjuklöneperioden omfattar den första sjukdagen och de följande tretton kalenderdagarna, alltså högst 14 dagar (7 §). Om du fortfarande är sjuk efter det ska arbetsgivaren anmäla sjukfallet till Försäkringskassan, och från dag 15 kan du ansöka om sjukpenning.

För sjukpenning behövs ett läkarintyg till Försäkringskassan. Det intyget utfärdar vi inte. Du får det via din vårdcentral eller den vård som behandlar dig. Tror du att sjukperioden blir längre än två veckor är det bra att kontakta vården i god tid.

Så fungerar sjukintyget hos Lipio Intyg

Hos oss kan du få ett läkarintyg om arbetsförmåga för sjuklöneperioden, uppbyggt enligt AG 1-14. Du legitimerar dig med BankID och svarar på frågor om dina besvär och ditt arbete. En legitimerad läkare bedömer underlaget och bokar vid behov ett kort videobesök. Någon fysisk undersökning görs inte, så besvär som kräver undersökning passar inte för tjänsten. Intyget anger nedsättningsgrad (25, 50, 75 eller 100 procent) och period, och du väljer själv om diagnos ska anges.

Intyget gäller tidigast från den dag du skapar ärendet. Vi utfärdar inga intyg i efterhand. Skapa därför ärendet så snart du förstår att du kommer att vara sjuk mer än en vecka. Läkaren avgör alltid period och grad. Priset är 595 kr och du betalar först när läkaren har godkänt intyget. Kan intyget inte utfärdas betalar du ingenting.

Vanliga frågor

Ja. Sjuklönelagen räknar kalenderdagar, så lördagar, söndagar och helgdagar ingår. Dag 1 är den dag du sjukanmälde dig.

Inte hos oss. Läkaren bedömer ditt aktuella tillstånd och intyget gäller tidigast från den dag du skapar ärendet. Skapa därför ärendet innan dag 8 om du ser att sjukperioden blir längre.

Nej. Enligt 8 § sjuklönelagen behöver intyget inte innehålla uppgift om vilken sjukdom du har. Det ska däremot framgå hur din arbetsförmåga är nedsatt.

Ja, om det finns särskilda skäl och begäran är skriftlig. Det kallas ofta förstadagsintyg, och en begäran som gäller kommande sjukperioder får avse högst ett år.

Enligt sjuklönelagen ska intyget komma från en läkare eller tandläkare. Enligt SKR går det inte att överlåta rätten att utfärda intyget till någon annan yrkesgrupp.

Oftast samma dag om ärendet skickas in vardagar 08 till 20, annars nästa vardag. Ibland behöver läkaren ställa följdfrågor eller boka ett kort videobesök innan beslut.

Källor

Informationen är allmän och ersätter inte en individuell bedömning. En legitimerad läkare avgör alltid om ett intyg kan utfärdas. Vid akuta besvär: ring 112 eller 1177.